0

alltihop på samma gång

"Jag är människa, jag heter Amalia, jag skriver just nu de sista orden på min sista uppgift i ettan på gymnasiet, och jag kommer aldrig sluta kämpa för allas lika värde. Tack för mig."

Skrev jag i min svenskaboksblogg för några veckor sedan. Det känns helt underbart att jag faktiskt är klar. En tredjedel av min gymnasietid är avbockad - EN TREDJEDEL. Samtidigt är det en fantastisk tredjedel som inte kommer tillbaka. Det gäller att se det positivt - nu har jag två tredjedelar som jag kan fylla med massor med roliga äventyr och det, det tackar jag inte nej till.

Tharon har åkt på sommarbete och har det bra. Min förhoppning är att han blir tjock och lägger på sig massor så att det inte behövs en lång startsträcka som det gjorde förra året. Då var han så smal att det var ovärt att träna. Men inte denna sommaren, inte!
 
Förra veckan gjorde jag det bästa jag gjort i hela mitt liv. I våras ansökte jag till en ledarskapsutbildning anordnad av Raoul Wallenberg Academy. Jag knåpade ihop ett CV och ett förklarande brev till varför jag skulle kunna skapa förändring i min kår/mina organisationer och skickade iväg det - men ägnade det sedan knappt en tanke förrän antagningsbeskedet kom. Hade jag inte sökt hade jag varit sååååå besviken och så mycket mer inkompetent inser jag ju nu, för det var verkligen helt fantastiskt. Några dagar med engagerade ungdomar och jag var FRÄLST. Älskar dem allihopa för oj vad de är bra. Dessutom har jag en mycket bättre bild av mitt ledarskap och det är bäst. Verkligen.



Hoppas allt är bra med er, att sommaren rullar på och att ni får det kalasbra.
KRAM
 
 
förra sommaren på Skaft
0

wihå

 
 
HEJ HALLOJ!
Det blir rätt snabb uppdatering då jag ska iväg på KENFEST snart (weyhååå) men jag vill ändå uppdatera er lite och denna gången på hästfronten. 
 
Jag och Tharon jobbar på tillsammans med Simon, och det blir lättare och lättare med grundridningen. I torsdags kväll gjorde vi öppnor, det var skitskoj men svårt då jag ännu inte kan exakt hur jag ska göra. Men det är kul, det är det som är huvudsaken, och nu vill Simon att jag bör fundera på första starten för hösten. Det känns roligt att han tycker att det är dags.
 
Igår, efter att ha ridit en snabbis på morgonen på en fantastiskt rolig Tharon, åkte jag iväg till där Simon har sin häst och var groom åt honom när han tävlade. HUR KUL VAR DET INTE ATT KOMMA UT IGEN? Blev så taggad på att själv lasta in Tharon i transporten och åka ut och äga lite. Det roliga var att det dessutom gick väldigt bra för Simon som blev placerad. Toppendag helt enkelt!
 
Jag trivs så bra på Aspvik och vill verkligen inte stå någon annan stans.
Kram på er.
0

nedräkning

 
 
Snart är det äntligen dags.
 
Snart står jag med mina första betyg från gymnasiet i handen. Vissa vet jag redan om, men jag ser fram emot att ha dem i handen. Veta att det här har jag, och endast jag, presterat. Det känns å ena sidan fantastiskt skönt, å andra sidan fantastiskt sorgligt.

Det är mycket som inte kommer tillbaka. Kurserna. Jag kommer aldrig mer få ha Ut i skogen. Men främst (och det som känns värst) är att nu kommer Na13BEJBS upplösas. I sann globalanda går vi nu (nästan) skilda vägar till nya klasser. Det känns självklart jättekonstigt. Lektionerna kommer ju inte vara desamma, jag kommer inte sitta bredvid samma vänner och ja, det känns jättekonstigt. Jättefel. Men samtidigt också väldigt spännande - det är nästan som att gå i ettan igen och träffa massor med nya människor (fastän jag känner allihopa i andra klassen..).
 
3 dagar kvar. 733 dagar kvar till studenten. 
Let's go nu är jag din yo